Ajit Roy

Indiska extremhögern gynnas av ommöblerad regering

Kolkata 19 augusti 2002

Indiens instabila politiska förhållanden 56 år efter självständigheten blir allt mera ombytliga och oförutsägbara, som händelser den senaste tiden klart visar.
Alla farhågor om förväntade terroristattacker till trots avlöpte den 56:e årsdagen av självständighetsfirandet fredligt. För första gången hade man beslutat stoppa all flygtrafik över Delhi under de tre timmar som de officiella ceremonierna pågick innanför det historiska Röda fortets murar. Detta kan måhända ses symboliskt som ett uttryck för osäkerhetskänska som vilar tung över den indiska politiken i dag, och framför allt över Bharatiya Janata Party, BJP, kärnan i den styrande National Democratic Alliance (NDA)-koalitionsregeringen.

Så vitt man kan se borde egentligen inte regeringen eller BJP ha någon anledning att oroa sig. Deras nominerade kandidater till såväl president- som vicepresidentposten segrade med betryggande majoriteter bakom sig. I valet till ny president (efter K R Narayanan, som avgick i juli) visade sig oppositionen oförmögen att ställa upp med en gemensam kandidat, och efter mycket velande valde det största oppositionspartiet Congress(I) att i stället sluta upp bakom regeringens kandidat, kärnfysikern och mannen bakom Indiens atombomb Abdul Kalam.
Ett annat viktigt oppositionsparti, Mulayam Singh Yadavs Samajwadi Party, hade redan tidigare belutat stödja BJP i frågan. Återstod gjorde bara den av kommunisterna dominerade Vänsterfronten, som valde att nominera en egen kandidat, men givetvis utan chans att segra.
I valet till ny vicepresident stod striden hårdare, men icke desto mindre fick regeringens kandidat, en rajput från Rajasthan, fler röster än förväntat, och det till följd av att han stöddes av en del av sina kastbröder också i oppositionspartierna, däribland kongresspartiet.

Rejäl ommöblering

De senaste veckorna har BJP genomfört en omfattande omorganisering inom partiet och regeringen, varvid yngre och mera pålitliga personer befordrats till ledande positioner. Samtidigt har en post som biträdande premiärminister skapats åt inrikesminister L K Advani, hjälten från Ram Rathayatra som i hindufundamentalisternas ögon är mannen som ska se till att BJP:s politiska framgångar ska växa. I RSS-kretsar hyllas Advani såsom varande Indiens Stålman, ett epitet som första gången gavs åt kongresspartiets legendariske ledare Sardar Vallabhai Patel (1875–1950).
Inom den styrande koalitionen har BJP med Atal Bihari Vajpayee i spetsen (som av en tidigare toppfigur inom partiet karakteriserats såsom partiets "mukhota", d v s mask utåt) till sist lyckats få bukt med de diverse upproriska element inom regeringen som liksom oppositionen krävt att Gujarats chefsminister Narendra Modi skulle avsättas. Den framträdande dalit-ledaren och ministern Ram Vilas Paswan valde att lämna regeringen på grund av denna fråga. Men kritiken har därefter tystats ner, och detsamma gäller de stora och för regeringens överlevnad viktiga stödpartierna som formellt står utanför regeringen: Telugu Desam Party i Andhra Pradesh, AIADMK i Tamil Nadu och Bahujan Samaj Party – dalitpartiet som regerar delstaten Uttar Pradesh understödda av BJP. Samtliga dessa partier spelar rollen av lydiga anhängare i alla viktiga frågor.

Frifräsande Mamata Bannerjee

Enda upprorsungen utgörs för närvarande av den frifräsande Mamata Bannerjee, ledare för Trinamul Congress (TMC) i Västbengalen. Men Mamata har kommit att göra sig till åtlöje på grund av hennes ständiga jippoartade raserianfall, hennes vankelmod och dubbla budskap. Den nuvarande konflikten med NDA-regeringen har sin grund inte i något mera principiellt intressant än en rivalitet med järnvägsministern Nitish Kumar.

enne lyckades nämligen få den eftertraktade ministerposten sedan Mamata avgått ur regeringen på kravet att försvarsminister George Fernandes skulle tvingas bort från sin post, på grund av sin inblandning i den så kallade tehelka-com-skandalen förra året.
Sedan dess har Fernandes återfått sin plats i regeringen, trots att han ännu inte friats från de anklagelser om korruption som riktats mot honom, men Mamata står kvar ute i kylan. Konflikten mellan Mamata och Nitish Kumar har blivit än fränare den senaste tiden, efter järnvägsministeriets förslag nyligen de regionala järnvägsbolagen i Indien styckas upp i mindre, på ett sätt som bland annat gynnar delstaten Bihar – där NDA-regeringen satsar stort för att öka sin popularitet bland valmanskåren.

BJP stärkt sitt grepp över regeringen

Om man skulle försöka sammanfatta det politiska läget fram tills sista veckan i augusti så kan man dra följande slutsatser:
För det första har NDA-regeringens dominans över rikspolitiken stärkts, för det andra har BJP stärkt sitt grepp över koalitionsregeringen, och slutligen har högergrupperingar inom BJP, med tuffa RSS-veteraner som L K Advani i spetsen, etablerat ett avgörande inflytande över partiet. Därmed kan man kort konstatera att maktbalansen inom indisk politik klart och tydligt svängt över till förmån för Hindutva-element på yttersta högerkanten.

Utvecklingen är dock mera komplicerad än så. Händelser på sistone har slagit hårt mot de eleganta och bekväma arrangemang som man utarbetat på toppnivå.
Först visade sig den nye presidenten, fastän särskilt utvald av högsta partiledningen i BJP, vara en man med integritet och gott omdöme, som redan några veckor efter installationen i ämbetet började uttrycka ståndpunkter som tydligt avviker från det styrande kotteriets uttryckliga avsikter och önskningar.

Korruptionshärvor

Därefter har ytterligare skandaler och korruptionshärvor som involverar toppfigurer inom såväl parti som regering fått förödande konsekvenser för den sittande koalitionsregeringens legitimitet. I början av augusti avslöjade en ledande dagstidning att mellan 300 och 400 av totalt 3 000 nyutfärdade licenser för att starta affärsverksamhet med lukrativa oljeprodukter, fotogen och hushållsgas tilldelats nära släktingar och gunstlingar till de högsta ledarna inom BJP och RSS, inklusive premiärministerns egen familj.

Protestaktioner från oppositionen lamslog parlamentets båda kamrar under en veckas tid. Parlamentet ajournerades därefter två dagar i förtid innan ordinarie session skulle varit över, vilket ledde till att lagstiftningsarbetet kom av sig. Effekten av avslöjandena sågs som så allvarlig att premiärministern i all hast beslutade riva upp alla licensavtal inom olje- och hushållsgassektorn som utfärdats efter 1 januari 2000.
Detta skapade i sin tur nya komplikationer, eftersom mer än 2 000 ärliga bensinmacksinnehavare och liknande plötsligt riskerade förlora allt de ägde. Många av dessa har vänt sig till domstolar och motsätter sig premiärministerns direktiv. Fallet behandlas nu av Högsta domstolen.

Mordmisstankar mot Mahajan

Direkt efter denna skandal följde en ny, som gällde tilldelningen av värdefull tomtmark i huvudstaden New Delhi. Det har visat sig att ledande personer inom RSS/BJP fått sådan mark för en spottstyver. Och om inte detta var nog uppdagades att Promod Mahajan, den insmickrande och elegante ministern för parlamentariska angelägenheter, och informellt sedd som nummer tre i regeringen – efter Vajpayee och Advani, varit inblandad i mordet på en kvinnlig journalist i New Delhi för tre år sedan.

Det allvarligaste bakslaget för regeringen politiskt är dock den Centrala valkommissionens beslut att skjuta upp det planerade delstatsvalet i Gujarat i höst tills nästa år. Detta efter två stycken undersökningsresor i delstaten. Kommissionen konstaterade att den omfattande materiella förstörelse och mänskliga lidande som de statsunderstödda upploppen orsakat kräver en viss läkeprocess innan man kan skapa förutsättningar för fria och rättvisa val.

Beslutet kullkastade fullständigt den gujaratiska BJP-regeringens planer, vars hemliga strategi gått ut på att polarisera valmanskåren på kommunalistisk grund och vinna valet på den nuvarande starka Hindutva-vågen. En sådan seger i Gujarat skulle, så var förhoppningarna, vända på den nationella nedåttrend som BJP varit inne i, med idel nederlag i de 16 senaste valen som hållits på skilda håll – inklusive delstatsvalet i det hinduiska hjärtlandet Uttar Pradesh i våras. Det är en negativ trend har pågått ända sedan NDA-regeringen bildades i New Delhi 1999.

Desperat kamp riva upp valkommissionens beslut

BJP och Vajpayee-regeringen söker nu desperat att med alla tänkbara juridiska och konstitutionella medel att riva upp Valkommissionens beslut, förutom att skälla kommissionens chef – allmänt betraktad som en korrekt och självständig tjänsteman – för att vara ett verktyg i oppositionens händer.
BJP har fler skäl att oroa sig, för Narendra Modis högdragna ledarstil har gjort ett andra inflytelserika BJP-ledare i Gujarat fientligt inställda. En minister i delstatskabinettet valde att avgå hellre än att vika för Modi. Ytterligare bakslag i viktiga strategiska frågor kan utlösa allmän oro i partiets led.

Dessa motstridiga tendenser på den politiska arenan sammanfaller med en allvarlig torka som drabbat stora delar av landet. 30 procent mindre regn har fallit i årets monsun. Hjälpinsatserna i de drabbade staterna har varit senkommen och otillräcklig. BJP:s ledning befarar nu att senareläggningen av delstatsvalet i Gujarat, i kombination med det folkliga missnöje som torkans umbäranden skapar, gör att partiet är på väg att gå miste om den Hindutva-effekt man hoppats på.
Men även om det på kort sikt kan se ut som om RSS och BJP lever farligt är chansen ändå att man lyckas klara sig igenom krisen. Det beror helt och hållet på oppositionens oförmåga. För även om kongresspartiet gjort allt bättre ifrån sig i flera delstatsval på sistone har partiet varken lyckats föra fram sin politiska agenda eller i praktisk handling visat prov på duglighet. Man har inte lyckats få vågskålen mellan oppositionen och BJP/RSS att tippa över till sin fördel i den centrala frågan om demokrati kontra fascistisk reaktion.

Svarta fläckar på CPI(M)

Och dessvärre ger oppositionskrafternas främsta representant, den av CPI(M) ledda vänsterfrontsregeringen i Västbengalen, ett förskräckligt bidrag därtill. Dess sätt att hantera mänskliga och demokratiska rättigheter nyligen är inte ett dugg bättre än det sätt som BJP/RSS-administrationer agerar på andra håll.
Nattliga arresteringar, gripanden utan bemyndigande, tortyr i polisens arrestlokaler, kollektiva bestraffningar mot byar som misstänks hysa maoistiska baser, övervåld mot oppositionens fredliga demonstrationer på Kolkatas gator, där inte ens kvinnliga deltagare slipper undan polisens batonger. Allt detta har kraftigt fördömts av vänsterinriktade demokratiska anhängare till Vänsterfronten, inklusive en hel del CPI(M)-ledare på distriktsnivå.

Den mörkaste episoden i Västerfrontens register är dock en repetition av den apokryfiska Svarta håls-tragedin från 1700-talets Kolkata. I början av augusti i år spärrades drygt 250 personer in i en liten arrestlokal i Maldah-distriktet. Där tillbringade de en natt utan vare sig mat eller vatten. På morgonen fann man att två personer avlidit till följd av syrebrist.
Tyvärr kan man inte se några tecken på självrannsakan från CPI(M):s sida.

AJIT ROY

Översättning: Lars Eklund