Suman Pradhan/IPS

Vapenvila i Nepal – men folket vill ha fred

I januari 2003 inleddes ett vapenstillestånd mellan Nepals armé och landets maoistiska gerilla. Nu börjar befolkningen bli otålig i sina förhoppningar om att vapenvilan ska förvandlas till en varaktig fred i det fattiga landet vid Himalayas fot. Den högt uppsatte ministern Narayan Singh Pun har i hemlighet hållit fredssamtal med maoisterna i förhoppning om att nå fram till ett avgörande fredsavtal. Men oenighet i flera viktiga frågor har hittills dämpat framgångarna i diskussionerna.
Källor nära Pun berättar för IPS att gerillan inte lagt fram någon dagordning vid diskussionerna, vilket dragit ner tempot i förhandlingarna.
– Vi väntar på att de ska berätta exakt vad de vill, säger källan.
Även om knappast någon förväntat sig att den månadslånga vapenvilan redan skulle resultera i ett fredsfördrag, så hoppades många att åtminstone formella förhandlingar skulle inledas. Men det har inte skett, vilket har skapat stark oro i landet.
– Det tycks råda stor misstänksamhet över hur fredsförhandlingarna sköts, säger den politiske bedömaren Deepak Thapa, som noggrant följt den maoistiska gerillan.

Vapenvilan havererade

När vapenvilan oväntat kom till stånd i slutet av januari blev reaktionen mycket positiv bland det nepalesiska folket. Sedan maoisterna 1996 började sin kamp för att förvandla den hinduistiska monarkin i Himalaya till en republik har närmare 8 000 människor dödats. Ytterligare 4 000 människor har skadats eller försvunnit spårlöst.
Även 2001 inleddes en vapenvila. Men den havererade och resulterade i att regeringen klassade gerillan som en terroristgrupp, samt utlyste stora belöningar för infångade gerillaledare.
Dessutom infördes en tio månader lång period av undantagstillstånd i landet, och armén fick order att bekämpa gerillan. Men de frusna positionerna tillsammans med det förändrade internationella läget har medfört att man nu återgått till förhandlingsbordet.

Gerillans krav för den nuvarande vapenvilan var att terroriststämpeln hävdes och att löften om belöningar för infångade rebeller drogs tillbaka. Regeringen godtog alla dessa krav.
Rebellernas ledare Pushpa Kamal Dahal, som även kallas Prachanda, har sagt att målsättningen är att få till stånd ett möte med alla landets politiska krafter, inklusive kungahuset.
Vid detta möte hoppas man kunna få fram en övergångsregering som anordnar val till en konstituerande församling. Församlingen ska lägga fram förslag till en ny konstitution, och i den nya konstitutionen vill rebellerna slå fast republikanska ideal.
Regeringen har inte officiellt avvisat dessa politiska mål, men man vill heller inte se kungahuset i landet hotat.

Samtidigt är nästan alla politiska krafter i Nepal mycket upprörda över att Kung Gyanendra i oktober förra året avskedade en folkvald regering och själv tog över all verkställande makt. Att kungen sedan själv valde ut och tillsatte en handplockad regering har inte minskat missnöjet.
En del analytiker ser därför den nuvarande konflikten snarare som en kamp mellan kungahuset och de politiska partierna än mellan staten och maoisterna.
Men medan den politiska kampen mellan maoisterna, kungahuset och de politiska partierna i landet fortsätter växer otåligheten bland landets befolkning. Samtidigt är många glada över att de vapnen har tystnat åtminstone för tillfället.
- Så länge de inte strider kommer vi att vara nöjda, säger grönsaksförsäljaren Savitri Sharma.

RANJIT DEVRAJ/IPS