Zofeen Ebrahim/IPS

Fattigdom driver pakistanska barn att bli kameljockeyer

14-årige Sehr leker med en miniatyrkamel. När han blir vuxen vill han bli kameluppfödare, för jockey det kommer han att vara för stor och tung för. Det vet han av erfarenhet.

- Jag köpte den här kamelen med pengarna jag tjänade där, säger han. ''Där” är Dubai där Sehr arbetade fem år som kameljockey. Han säger att han skulle resa tillbaka om han kunde, att han bara återvände till Pakistan eftersom hans visum gick ut.
Sehr bor numera på Edhi Home i Karachi. Han ser inte ut att vara 14 år gammal, visar inga tecken på att ha kommit i puberteten. Han ser mer ut som nio år vilket var så gammal han var när han reste till Dubai. En främmande kvinna förde honom dit. Hon hade instruerat honom att säga att han var hennes son om någon frågade.

2 000 sydasiatiska pojkar arbetar i Gulfen

Edhi Home drivs av välgörenhetsorganisationen Edhi Foundation som tar sig an pojkar som utnyttjats som kameljockeyer i länderna vid Persiska viken. På Edihi bor även Irshad och Bakhtiar som IPS också har träffat.
Organisationen uppskattar att omkring 2 000 pojkar arbetar som kameljockeyer i Gulfen. De flesta av barnen kommer från Sydasien. Ju mindre pojkarna är desto bättre – eftersom kamelerna springer snabbare med lätta ryttare. Många av pojkarna förs över till Gulfen av sina föräldrar, andra smugglas dit och säljs i en handel som aktivisterna beskriver som inhuman.

Att många av barnen på hemmet faktiskt vill resa tillbaka förklarar Anwar Kazmi som arbetar på Edhi Foundation med hur de har haft det hemma.
– Du måste förstå var dessa barn kommer ifrån. De har levt i absolut fattigdom och om de får tre mål mat om dagen, även om det är lite, så tycker de att det är bättre.
– När de får dricka hur mycket vatten de vill, när de får en säng att sova i och ledig tid varje kväll så verkar det vara ett lätt och bra liv för dem. Inte undra på att handeln fortsätter, säger han.
Men att vara kameljockey är ett farligt yrke för små barn. Vissa faller av och krossas av kamelerna, andra blir svårt skadade. Att barn arbetar som jockeyer har varit ett hett ämne i åratal.

Lag förbjuder jockeyer under 15 år

I Förenade arabemiraten finns det sedan 1993 en lag som förbjuder små barn från att delta i nationalsporten kamelkapplöpning och förra året lovade regeringen att införa ett förbud för jockeyer som var yngre än 15 år.
I juni månad i år utfärdade Kamelkapplöpningsfederationen i Förenade arabemiraten en varning: alla jockeyer måste kunna visa upp id-kort som visar att de är över 15 år, de måste vara friska och ha uppehållstillstånd i landet.
Trots detta är efterfrågan stor efter unga pojkar från Asien. Sehr berättar att en jockey inte får väga mer än 30,5 kilo för att få tävla.

I dag åttaårige Irshad var bara fyra år första gången han reste till Dubai. Han berättar att han fick kyckling och mjölk och att han inte var hungrig en enda dag.
– På vår lediga tid kunde vi ibland få skjuts in till stan och gå till köpcentrat och köpa en glass och se en film, säger han.
Irshad säger att han aldrig ramlade av någon kamel – men att han en gång blev sparkad. Han säger dock att han sett barn som ramlat av.
– Det är slutet, vi begraver barnen, säger han.
Irshad säger att han har sett fyra eller fem sådana dödsfall.

Fattigdomen drev fram beslutet

Lille Bakhtiar arbetade tre år som jockey. Det som skiljer honom från de andra barnen är att hans föräldrar var med och att han inte vill åka tillbaka.
– Den här erfarenheten har varit hemsk för oss, jag skickar aldrig tillbaka min son, säger Bakhtiars pappa Shaukat Hakim.
– De där människorna är inte mänskliga. De brukade kasta pengarna till oss (17 till 25 dollar i veckan) som om vi vore tiggare. Jag vill inte ha den sortens pengar, jag tjänar hellre mindre men med värdighet.
– Jag är glad att jag var där för att vaka över min son för jag har sett ensamma barn som verkligen behandlades illa. De fick för lite mat så att de inte skulle gå upp i vikt, säger han.
På frågan varför han och hans fru tog dit sin son överhuvudtaget svarar han:
– Jag har fem barn och det var inte lätt att föda dem alla så jag tänkte att om jag kunde skicka Bakhtiar så skulle livet bli lite lättare.

Mushtaq Ahmed som arbetar på organisationen Overseas Pakistanis Foundation som hjälper barn att komma bort från kamelracingen säger att det är vanligt att föräldrar är involverade i handeln med barnjockeyer.
- Många är så fattiga att de är villiga att offra ett barn så att resten kan leva på det han tjänar. Deras ekonomiska villkor är verkligen hemska, säger Ahmed.
– Jag tror att detta kommer att fortsätta. Om regeringen verkligen vill stoppa handeln så kan de börja med att dra igång mindre industrier i byarna eller ge mikrolån så att människorna kan skapa sig bättre ekonomiska villkor. Till dess kommer dessa barn att utnyttjas.

ZOFEEN EBRAHIM/IPS

Monsun 3/03 (Webb-bilaga till SYDASIEN)
Sidan skapad 29 september, 2003

Tillbaka till Monsun 3/03