Peter Schalk

Daniel Ågren från Jönköping på ön Lanka 1724-1741

Del 1: En skiss över hans liv

Daniel Ågren var ingen vanlig äventyrare, som utnyttjade tillfället att berika sig själv. Han var en pliktmedveten tjänsteman som lärde sig nederländska, singhalesiska och sannolikt även tamil. Sverige kan vara stolt över hans konstruktiva livsverk som knöt samman Lanka med Nederländerna och Sverige under första hälften av 1700-talet.

Sverige har gamla förbindelser med ön Lanka, men tyvärr har dessa förbindelser ofta varit enkelriktade; resenärer har farit iväg, bosatt sig och har inte återkommit. De har försvunnit ur vårt historiska medvetande.
I ett fall är det dock möjligt att rekonstruera ett liv, Daniel Ågrens liv, och Daniel Ågrens verksamhet på ön. Han är inte den första länken mellan Sverige och ön, men han är bland de första länkarna.
I en serie artiklar skall jag skildra hans liv med utgångspunkt i Jönköping, hans avresa från Amsterdam, hans korta vistelse i Batavia (Djakarta), hans verksamhet som ”landshövding” i Colombo och hans verksamhet som kommendant i Yalppanam (Jaffna).

I denna första artikel skisserar jag kort hela hans liv. Källorna som jag stöder mig på är dokument ur svenska domböcker, ur krigsarkivet i Stockholm och ur riksarkivet i den Haag. Det finns en flod av ännu inte bearbetat material på nederländska.

Tog värvning i Karl XII:s armé
Daniel Ågren var född i Jönköping 1695 och tog värvning i Karl XII armé 1712. Hans handskrivna trohetsförklaring vid utnämningen till löjtnant finns bevarad i original. Han tog avsked 1724 för att mönstra i Amsterdam på skeppet Meyenburg i maj samma år. Skeppet tillhörde nederländska ostindiska kompaniet.
Varför han tog avsked vet jag inte ännu och inte heller varför han tog värvning i kompaniet. Men vi kan konstatera genom mönstringsrullarna att han inte var den ende svensken på Meyenburg.
I januari 1725 anlände han i Batavia (Jakarta), där han fick påbörja en ny militär karriär. Han överfördes samma år till Lanka och började en karriär inom den holländska kolonialadmininistrationen. Han blev ”landshövding” i Kolamba (Colombo) med två huvudsakliga uppgifter, att döma och att driva in avgifter och skatter.
Han var direkt underställd den holländska guvernören. Han fick även en tredje tillfällig uppgift, att vara Nederländernas ambassadör i förhandlingar med kungen i Nuvara (Kandy). Kompaniet kontrollerade ju bara kustområden, men Lankas högland kontrollerades av kungen i Nuvara.

Försökte beveka kungen i Nuvara
Målet var att beveka kungen att låta kompaniet verka i hans områden, främst för att utvinna kanel, och i gengäld låta kungen ha tillgång till hamnar. Daniel Ågren gjorde tre sådana resor till Nuvara, den sista 1736. Den är i detalj beskriven av ett ögonvittne, som var underställt Daniel Ågren.
Genom detta vittne kommer vi Daniel Ågren nära in på livet. Han sägs ha varit väl förtrogen med den singhalesiska kulturen. Det finns en samtida teckning av ett ögonvittne på Daniel Ågren då han knäböjer inför kungen i Nuvara i Dalida maligava, ”Tandens palats”. 1000-tals svenska turister har i nutiden besökt detta ställe, som fick sitt nuvarande utseende just under perioden då Daniel Ågren var verksam som ambassadör i Nuvara.

Kommendant i Yalppanam
1736 blev också året för Daniel Ågrens flyttning till Yalppanam (Jaffna) som kommandant för kompaniets fort. De tre högsta tjänstemännen inom kolonialadministrationen på Lanka var guvernören och de två kommendanterna i Yalppanam och Galla (Galle).
Daniel Ågren hade nått toppen på sin karriär. Som utlänning och f d lutheran kunde han inte bli guvernör. Från Yalppanam administrerade han också den tamilspråkiga del av norra fastlandet som vi känner som Vanni. Där fanns motsträviga lokalhärskare som var tributpliktiga till kompaniet, i regel i form av leverans av elefanter. De skulle säljas vidare till det indiska fastlandet.
Daniel Ågrens uppgift var bl a ”att motivera” dessa lokalhärskare att betala sin tribut av elefanter. Den smala landremsan mellan fastlandet och halvön kallas ännu idag på Tamil anaiyiravu, ”Elefantpassagen”, på engelska ”Elephant Pass”.

Återvände aldrig till Sverige
Daniel Ågren dog i fortet i Yalppanam 1741, 46 år gammal, vilket var en normal livslängd på den tiden. Han var aldrig gift och hade inga barn.
Han återvände aldrig till Sverige, men ännu på 1950-talet levde minnet av bygdens store son bland hans släktingar i Jönköping. Han begravdes i den reformerta kyrkan i Yalppanam. En manshög ornamenterad gravsten tillverkades kort efter hans död.
Den existerar ännu i dag i Yalppanam. Den har egen historia, som jag skall berätta en annan gång. Texten på gravstenen är på nederländska. I svensk översättning lyder den på följande sätt.

Det finns ingen större visdom
än att tänka på döden.

Här ligger begravd
kroppen av den hedervärde
Herr Daniel Ågren
från Jönköping i provinsen
Småland, som under sitt ädla liv
var kommendant i Jaffna.

Daniel Ågren gick bort 15 maj 1741.

Peter Schalk, text och foto


Fotnot: Artikelförfattaren har i flera år forskat om svensken Daniel Ågren, som tillbragte en stor del av sitt liv på Lanka i början av 1700-talet. Hans liv är endast känt bland ett fåtal arkivarier, trots att han var en av de första som etablerade förbindelser mellan Sverige och Lanka. Delar av materialet, som ska resultera i en bok, presenterades på svenska ambassaden i Colombo vid Sveriges nationaldag 6 juni 1999, liksom vid Internationalla Institutet för Asienforskning i nederländska Leiden.

Tillbaka till SYDASIEN/Monsun nr 1/00