Pär Jansson

Konservativ revolt i saffransgult

The Saffron Wave
Democracy and Hindu Nationalism in Modern India
Thomas Blom Hansen
Princeton University Press

En av mina grannar i det bostadshus i Mumbai (Bombay) där jag bodde i sju månader ondgjorde sig över slummen som sakta kröp allt närmar hans kvarter. ”Vi i medelklassen har lärt oss att skaffa få barn för att det är viktigt för landet och hushållsekonomin. Men de fattiga”, sade banktjänstemannen och svepte med handen över golvet för att markera hur lågt stående dessa människor var. ”de vet inget bättre än att skaffa upp till tio barn som sedan växer upp till goondas (kriminella).”
Den hindunationalistiska våg som nu svept över Indien är egentligen de konservativas och privilegierades revolt, en reaktion på att Indien förändrats socialt och kulturellt. Det menar den danske forskaren Thomas Blom Hansen i sin bok Saffron Wave, som beskriver hindunationalismens framväxt i Indien.

Daliterna har numera lärt sig hur demokratin fungerar och kräver del i utvecklingen av samhället, vilket gjort de högkastiga oroliga. Dessa är rädda för att förlora sina nedärvda privilegier de haft i tusentals år.
Hela den indiska samhällsstrukturen har egentligen gått ut på att utestänga andra grupper. Kastsystemet har fungerat som en exklusiv klubb som som bara ger medlemskap till de vars föräldrar har medlemskap.

Demokratin håller på att ändra på allt detta, och det gör medlemmarna i denna klubb nervösa. De kan inte angripa demokratin direkt, även om flera undersökningar visar att den övre medelklassen, som består av de högre kasten, föredrar ett mera auktoritärt styre. En attack mot demokratin skulle förstöra Indiens internationella rykte. Men genom att använda religionen har de finurligt kommit förbi problemet. Det är ett sätt att göra inskränkningar i demokratin bakvägen.
I religionens namn finns det ingen logik, den är inte rationell och den går inte att ifrågasätta. Om några friheter inskränks i religionens namn är det få som kommer att protestera.

Marschen till Ayodhya och rivningen av Babarmoskén 1992 kallades av en hindunationalist jag träffade för ”den största insatsen för hinduisk kultur på tusen år, mycket viktigare än självständighetsrörelsen.”
Thomas Blom Hansen menar att det inom den hindunationalistiska rörelsen finns en auktoritär framtoning, och det kan antas att de har en mycket tunn förpliktelse gentemot den demokratiska processen”.
Att finna Indiens sanna kultur är, enligt Hansen, en av de mest centrala målen inom den nationalistiska rörelsen. De anser att hinduismen ger Indien dess distinkta karaktär. Ingen hinduism, inget Indien. Enligt nationalisterna kan Indien endast få en pånyttfödelse om Indien blir mera hinduiskt. Problemet med denna tolkning är att den gör alla andra trosuppfattningar i Indien till främlingar.

En ledare från det hindunationalistiska partiet BJP föreslog 1996 att ID-kort skulle delas ut till alla indiska medborgare, vilket skulle göra det lättare att skilja ut hinduer, icke-hinduer och hinduiska emigranter. Precis som Israel är hem för alla judar i världen, föreslog han, skulle Indien vara ett naturligt hemland för världens hinduer där de kunde känna sig fria att komma och bosätta sig. Att icke-hinduiska indier inte hade denna naturliga rätt att få medborgarskap var uppenbar, även om det aldrig sades rakt ut.
Muslimer och kristna i Indien har all anledning att vara oroliga om hindunationalismen fortsätter att växa.

Pär Jansson

Tillbaka till SYDASIEN/Monsun nr 1/00