Feizal Samath
Sojabönor ger hopp till
fattiga bönder i Sri Lanka
Kvinnor i arbete på ett sojabönsfält i nordöstra Sri Lanka. Soja är en billigare proteinkälla än kött. Grödan är dessutom lättare och mindre arbetsam att odla än ris eftersom den bara behöver gödslas två gånger.
Vallihamis man dog i cancer för två år sedan. Hon förlorade sin son i inbördeskriget som nu har rasat i Sri Lanka i sjutton år. Hennes dotter begick självmord strax därefter.
- Det är ett hårt liv, men vi tjänar i alla fall lite mer på sojabönor än på andra grödor, säger hon. Hennes familj äter bara ris och grönsaker. De har inte råd med kött eller ägg.
Dussintals andra bönder här i Dambulla - ungefär 150 kilometer nordost om landets huvudstad Colombo - har av samma anledning börjat odla soja tillsammans med den traditionella risodlingen.
Kan bli landets andra basföda
Sojabönor kan bli landets andra basföda, efter ris, och minska beroendet av import av mjöl från USA.
- Jag hoppas det, säger Mohan Ratwatte som är produktionschef på Plenty Canada Foods, Sri Lankas enda massproducent av sojabönor och sojabaserade produkter.
Företaget började med sojaproduktion 1996.
- Vi ville kunna erbjuda bra, naturliga och inhemska produkter till folket, i stället för att de skulle vara beroende av importerad mat.
Plenty Canada får stöd av statliga matforskningsinstitutioner som Institute of Food Technology. Peradeniya-universitetet i centrala Sri Lanka har utvecklat Innoculum, en organisk substans som används för att öka kvävehalten i sojafält. Tidigare importerades den från Thailand.
Unga män ut i kriget
De flesta av de runt 2 000 sojabönderna i det här området har samma historia att berätta - om fattigdom, dåliga skördar, familjeproblem och unga män som dragits in i inbördeskrigets etniska våld.
Vallihamis son är i armén och slåss mot den tamilska gerillagruppen LTTE. En annan bondkvinna, Suduhami Chandralatha, har en 18-årig son som vill gå med i flottan.
- Han vill gå med i flottan eftersom det inte finns några andra jobb, och jordbruk är inte lönsamt. Vi är väldigt fattiga, säger Chandralatha, som nu sätter sitt hopp till sojaodlingarna.
För bönderna är det lättare och mindre arbetsamt att odla soja, eftersom odlingarna bara behöver gödslas två gånger under säsongen. Soja är en tremånadersgröda.
Plenty Canada Foods har sedan 1996 producerat olika sojaprodukter som snabbt har blivit populära bland lankeser.
- Vi vill att soja skall bli populärt inte bara på grund av näringsinnehållet utan också för att det är den billigaste proteinkällan för folket, säger Ratwatte. Kött är fortfarande den huvudsakliga proteinkällan i landet, men det är för dyrt för många människor.
Enklare att odla
Punchira Jayaratne odlade tidigare chili och ris på sin mark i Meegaswewa, ungefär 50 kilometer från Dambulla, men han övergick till att odla sojabönor och ris när han fick veta att produktionskostnaderna var lägre och inkomsterna högre.
- Soja är enklare att odla och man behöver inte ägna lika mycket tid åt att sköta om fälten, så länge marken är fuktig och fröna är bra, säger han. Hans inkomst har gått upp med 150 procent sedan han började odla sojabönor för tre år sedan.
Enligt Jayantha Dharmasiri på Plenty Canadas fältkontor utanför Dambulla odlas sojabönor på ungefär 700 hektar jordbruksmark.
Plenty Canada använder majs, kikärtor, linser och ris i alla sojabaserade produkter. Företagets flaggskepp är Samaposha, näringsrika flingor för barn över två år, gravida kvinnor, idrottsmän och gamla. Sojabaserat mjöl är populärt bland diabetiker.
Företaget marknadsför fortfarande populära sojaprodukter som sojakött, sojaolja och sojapulver som kan användas som substitut för kokosmjölk. Men i framtiden kommer de att satsa på produkter som sojakakor, sojasoppa, sojanudlar och Samaposha-flingor.
Feizal Samath/IPS