Kamal och kasterna
Kamal tillhör kasten thakur. I hans skola finns barn från elva kaster.
Kamal är en mycket rar pojke. Han är tolv år gammal, bor i byn Bandia i Uttar Pradesh på slättlandet söder om Hima-laya och går i sjätte klass i en liten stad strax intill.
I skolan uppmanas Kamal av sina lärare att studera och leka tillsammans med de andra barnen utan att ta minsta hänsyn till kast, men hemma i byn förmanas han tvärtom av sina föräldrar att göra noga skillnad mellan olika kaster.
Utvägen för Kamal, som hotas med stryk från bägge hållen, blir förstås att i skolan göra som lärarna säger och i byn som föräldrarna.
- Din kast heter thakur. Är det bra att vara thakur?
- Thakur är en bra kast. Den är inte oren. Thakur brukar jorden, arbetar i fabriker och kör buss.
En del är tjänstemän, andra är fattiga arbetare.
- Är thakur en hög eller låg kast?
- Den är i mitten. Ovanför finns pandit, under finns camar, muslim och bhangi.
- Vet du vad oberörbarhet är?
- Ja visst, för mig är bhangi oberörbara. Alla andra kan jag beröra.
- Kan du beröra dhobi och teli?
- Ja, det kan jag.
- Kanjar då?
- Nej, inte kanjar.
Skapat av människan
- Är det Gud som har skapat kastsystemet?
- Nej, det är människan som gjort det.
- Så människan vill ha kaster?
- För länge sen levde en kvinna som fick många barn och de började sen sköta olika arbeten. Den som tog hand om avföring blev bhangi, den som tillverkade skor blev camar och den som tvättade kläder blev dhobi. På det sättet fick alla kaster sina namn.
- Vad tycker Gud om kaster?
- Han säger att det är meningslöst med kaster och att det är bättre med sammanhållning.
- Vet alla barn vilken kast de tillhör?
- Ja visst, de har frågat sina föräldrar.
- När du var fem år gammal, visste du något om kaster redan då?
- Nej, jag lärde mig när jag var åtta, tio år.
- Vilka olika kaster finns i din klass i skolan?
- Det finns många: bengali, muslim, punjabi, thakur, pahari, kori, pandit, kaysth, bhangi, dhobi och saksena.
- Hur vet du vilka kaster klasskamraterna tillhör?
Förteckning i skolan
- I skolan finns en förteckning. Någon tittar i den och berättar sen för alla andra. Vi frågar också varandra.
- Får ni lära er något om kaster i skolan? Hur de har uppkommit t ex?
- Nej, lärarna säger ingenting om kaster.
- Jag trodde lärarna uppmanade er att hålla ihop utan hänsyn till kast.
- Ja, det gör de. De säger att det är bra med sammanhållning, att vi inte ska göra skillnad mellan oss och diskriminera någon. Och vi gör som lärarna säger.
- Händer det att du berör en bhangi i skolan?
- Ja, det händer.
- Leker ni tillsammans i klassen?
- Ja, vi är som bröder.
- Finns det nån pandit eller thakur i skolan som säger till en bhangi att honom vill de inte leka med eftersom han är en smutsig bhangi?
- Nej, alla leker tillsammans.
- När det är bråk då? Kan såna saker sägas då?
- När det är bråk kan mycket sägas, men det glöms snart bort. Våra lärare säger till oss att vi ska hålla ihop och då gör vi det. Vi är alla av samma blod, säger de.
- Om nu någon ändå skulle kalla en klasskamrat för t ex oren bhangi, vad händer då?
- Då skäller läraren på honom och slår honom med sin käpp på armar och ben.
- Har sånt hänt?
- Ja, sånt händer
Bästa kompisar?
- Är det ofta så i skolan att en thakur har en thakur som bästa kompis, och en bhangi har en bhangi?
- Nej, en thakur kan ha vem som helst som bästa vän, samma sak för en bhangi.
- Vem är bhangins bästa vän i klassen?
- Han är kompis med alla.
- Vem är din bästa vän?
- En punjabi.
- Bor några av dina klasskamrater i samma by som du?
- Ja, tre av dem, en muslim, en kori och en bhangi.
- Leker du med dem här i byn?
- Muslimen och korin leker jag med och pratar med, men inte med bhangin.
- Så den där bhangin leker du med, pratar du med och nuddar i skolan, men så fort ni kommer hem till byn blir det annorlunda?
- Ja, men jag pratar med honom här också.
- Jaså, vad pratar ni om?
- Om skolan eller om att hans familj inte har gjort rent på vår toalett på flera dagar.
Skillnad på skolan och byn
- Men varför är det denna skillnad mellan skolan och byn?
- I skolan säger läraren att vi ska vara tillsammans allihop, men hemma förbjuder mamma att jag nuddar bhangin eller blir kompis med honom. Hon säger också att jag inte får låta honom komma in här hemma eller gå hem till honom.
- Vad säger pappa då?
- Han säger ingenting.
- Har bhangin nån gång sagt till dig att i skolan vill du minsann vara kompis, men här i byn är det tvärtom?
- Nej, han förstår varför. Han vet ju att han är bhangi.
- Är han en hygglig kille?
- Ja, det är han. Han är duktig i skolan också, men har dåliga kläder.
- Men varför får du inte röra honom här i byn?
- Hans familj arbetar med latrin och tvättar sig inte. Därför får jag inte röra honom. Men om han har tvättat sig och gått till skolan så kan jag göra det.
- Gör ni sällskap till och från skolan ibland?
- Nej, min mamma förbjuder det.
- Låt säga att hans föräldrar hade andra arbeten, rena arbeten, skulle det då göra någon skillnad?
- Nej, en bhangi är och förblir en bhangi.
Renhetens tid är förbi
- Har det nån gång hänt att du av misstag råkat beröra en bhangi här i byn? - Ja, det har hänt. Fem, sex gånger kanske. Jag håller inte räkningen.
- Vad hände efteråt?
- Jag gick hem till mamma och berättade vad som hade hänt och hon badade mig. En gång för några år sen tog en bhangi tag om min nacke och när jag berättade det för mamma så gick hon hem till den pojkens föräldrar och klagade. Men nu har tiderna förändrats, säger min mamma. Renhetens tid är förbi. Förr vände folk sitt ansikte åt annat håll när en bhangi kom förbi, säger mamma, men nu kan snart alla prata med varandra och beröra varandra. Kori kan redan nu äta hos bhangi.
- Det bor en camar-familj här intill. Berätta om den.
- Pappan gör sandaler och mamman samlar ved i skogen. Barnen går inte i skola, två av pojkarna diskar på restauranger. Det är en fattig familj och de bor i en hydda. De tillhör en låg och dålig kast. De får inte komma in till oss.
- Kan du gå in till dem?
- Ja, det kan jag göra.
- Leker du med de barnen?
- Mina småsyskon leker ofta med dem och bråkar mycket med dem också.
- Rör de varandra?
Får inte för föräldrarna
- Vi barn gör det, men inte våra föräldrar. När jag blir vuxen kommer jag inte heller göra det.
- Får camar-familjen använda er pump?
- Nej, de får inte röra den, men om deras pump är trasig kan vi ju ge dem vatten från vår.
- Får ni använda deras pump?
- Ja, om vår pump är trasig så använder vi deras.
- Vad gäller för din familjs spisar då?
- Den spis vi har inomhus kommer de aldrig nära eftersom de inte får komma in till oss, och när mamma lagar mat på den spis vi har utomhus säger hon till camar-barnen att hålla sig ordentligt undan så att de inte orenar vår mat, men de är riktiga satungar och gör inte alltid som hon säger. I går skällde mamma på en av camar-flickorna för att hon hade satt sig på ett av våra täcken. Mamma körde bort henne och hällde lite vatten på täcket.
- Och husgeråden?
- De får inte röra våra husgeråd.
- Om er gryta går sönder, kan ni då låna en gryta från camar-familjen?
- Nej, det gör vi inte.
- Kan du ta emot något att äta eller dricka från camar-familjen?
- Nej, ingenting.
- Om din mamma lagar mat och saltet tar slut, kan ni låna av camar-familjen då?
- Nej, inte från den. De är orena camarer.
- Kan de få mat eller te av er då?
- Ja, men om vi ger dem te så får de dricka ur någon trasig, gammal kopp som vi har stående och själva inte använder.
- Och om din mamma ska ge dem mat?
- Då hämtar de ett eget fat som mamma lägger upp maten på, från ovan, utan att beröra fatet.
- Om ett syskon till dig har fötts och ni bjuder in gäster, får camar-familjen också komma och äta då?
- Ja, men de måste ha med sina egna tallrikar.
- Och om de har t ex bröllop, äter ni där då?
- Ja, det gör vi, men maten har då lagats av en pandit och bara ”pakka” mat serveras. Den har tillretts i smörolja och är därför ren.
Ropar "camar-bastard"!
- När det är bråk mellan dina småsyskon och camar-barnen, vad säger de till varand-ra då?
- Mina systrar ropar hora, hynda och smutsiga camar-bastard. De skriker att camarer flår döda djur för att göra skor av skinnet och att de därför är smutsiga och lågt stående.
- Och vad svarar camar-barnen?
- De svarar att thakur äter både fisk och kött och därför står lågt de också. De säger även att vi i vår familj använder skor, men att de minsann inte gör det. Sen blir det fullt slagsmål.
- Jag vet att om någon talar nedsättande om en camars kast så kan han gå till polisen och anmäla saken.
- Ja, det kan han göra. Det hände en gång när pappa hade varit i bråk med camar-familjen. Pappa blev tvungen att infinna sig på polisstationen och betala 200 rupier i muta. Det är dumt att bråka med låga kaster.
- Väldigt många här i byn tillhör kori- kasten. Leker du med de barnen?
- Ja, det gör jag, men de spelar kort om pengar och det gör inte jag.
- Om en koripojke vill bjuda dig på bio, går du med då?
- Nej, det gör jag inte. Det är bara dåliga pojkar som går på bio på det sättet. Jag går bara på bio med min mamma.
- Kan du dricka ett glas vatten hemma hos en kori?
- Nej, men jag kan själv ta vatten från deras pump, utan glas.
- Får en kori komma hem till dig, in till dig?
- Förut tillät vi inte det, men numera får de göra det. Det är bara det rum som vi har en spis i som kori fortfarande är förbjudna att komma in i.
Kommer för nära spisen?
- Vad händer om en kori kommer för nära en av era spisar?
- Då skäller vi på honom och gör sen ren spisen. Mamma stryker den med vatten och lera.
- Vilka kaster får komma nära era spisar?
- Bara pandit och thakur.
- Får en kori sitta i en säng hemma hos dig?
- Ja.
- Och en muslim?
- Han får inte komma in till oss och får inte sitta i vår säng utanför heller. Men på en bänk utomhus kan han sitta.
- Och en pandit?
- Han kan sitta överallt, ute och inne.
- Vad säger din mamma om att äta hos olika kaster?
- Hon säger att jag inte får äta hos muslimer. De äter ju vattenbuffel. Hos bhangi, camar och kori får jag heller inte äta. De äter ju gris och det gör inte vi. Bhangi äter hundkött.
- Vad gör du om en thakur-pojke bjuder dig på snask?
- Då äter jag.
- Och om en kori bjuder?
- Om han köpt snasket i en affär så äter jag, men inte om hans mamma har gjort det.
- Och om en bhangi bjuder?
- Då äter jag inte vare sig han köpt sötsakerna eller hans mamma gjort dem.
- Och om en muslim bjuder?
- Jag äter ingenting från en muslims hand, men om vi är i en affär tillsammans och han vill bjuda på något så kan jag ju ta emot direkt från affärsägaren.
- Vad händer om en kori kommer in på din gårdsplan och ber om vatten?
- Då ger vi honom ett glas med vatten.
- Och om en muslim ber om vatten?
- Han får också ett glas med vatten.
- Och en bhangi?
- Han får inget glas, utan vi häller vattnet i hans hand och han dricker ur den.
Leker med bhangibarnen
- Vet du i stort vilka kaster alla barn i byn tillhör?
- Ja, det vet jag.
- Hur lärde du dig det?
- Alla pratar om sånt, att han tillhör den kasten och hon den. Det är så jag lärde mig.
- Många av byns barn brukar leka vid järnvägen. Leker du också där?
- Ja, det gör jag, men mina föräldrar tycker inte om det. Pappa säger att om jag umgås med pojkar från låga kaster så kommer jag bli som de, lära mig svordomar och fula ord, slåss och bråka. Pappa säger att om jag leker med dem så ska han bryta av både armar och ben på mig.
- Men du fortsätter ändå?
- Jag håller utkik efter pappa och smyger åt sidan när jag ser honom hem komma från jobbet.
- Leker du med bhangi-barn också där vid järnvägen?
- Jag har aldrig sett bhangi leka där. De brukar leka på ett annat ställe.
- Jaså, varför leker inte de vid järnvägen?
- Hur ska jag kunna veta det?
- Kan skälet vara att de andra barnen är taskiga mot dem?
- Det är möjligt. Många säger till dem att de är orena och inte får vara med.
- Om det blir bråk mellan en thakur och en kori där vid järnvägen, vad ger de då varandra för förolämpningar?
- De säger fula saker. Barn som inte går i skolan är väldigt fula i mun.
- Låt höra.
- Jag får inte säga såna saker för min mamma.
- När du blir stor ska du gifta dig med en bhangi då?
- Nej, nej.
- Men om det är en söt flicka som du älskar mycket?
- Nej.
- Vad för flicka ska du gifta dig med då?
- En thakur.
Kalle Kjellman
text och foto