Nadeem Iqbal
Kontroversiell film om landsfadern Jinnah
Den har blivit försenad av kontroverserna, men nu visas Jinnah - en film om Pakistans grundare Mohammed Ali Jinnah på fullsatta biografer runt om i landet. Filmen Jinnah har beskrivits som Pakistans svar på Richard Attenboroughs Oscars-vinnande film om Mahatma Gandhi.
Pakistans landsfader Mohammad Ali Jinnah talande inför ett massmöte i Lahore några månader efter självständigheten 1947.
Filmens producent, Akbar S Ahmad, som är professor på Cambridge- universitetet i Storbritannien, säger att filmen försöker ge ett mänskligt ansikte åt en man som man har sagt var bister och oflexibel.
I en rörande scen gråter Jinnah över det lidande som den våldsamma delningen av det förutvarande Brittiska Indien ledde till, efter självständigheten 14 augusti 1947.
Den scenen mötte kritik från hårdföra pakistanska nationalister, som hävdar att om Jinnah gråter över offren från striderna vid delningen av Indien, så gråter han också över bildandet av Pakistan.
- Det är tydligen opatriotiskt, säger Akbar S Ahmad till nyhetsbyrån India Abroad.
Vunnit internationella priser
Men filmen har också fått mycket uppskattning. Den har vunnit pris på festivaler i USA, och den fick ett varmt mottagande vid filmfestivalen i Montreal.
Precis som Richard Attenboroughs Gandhi börjar filmen i de sista stunderna av ledarens liv. Den första scenen visar Fatima, Jinnahs syster, när hon kommer ut ur ambulansen som gick sönder när den var på väg till sjukhuset med Jinnah.
Sedan övergår filmen till fantasins sfär, med en scen som utspelar sig efter Jinnahs död. En sufflör ropar åt en sekreterare att öppna Jinnahs akt. I bakgrunden visas en av de våldsamma sammandrabbningarna mellan muslimer och hinduer som bröt ut efter delningen av landet. Jinnah själv tar till orda, och säger:
- Jag hade inga andra ambitioner än att slåss för Indiens muslimer.
I en annan scen föreslår Mahatma Gandhi att Jinnah skulle bli premiärminister i ett enat Indien, efter att britterna hade lämnat landet. Sufflören frågar:
- Jinnah sahib! Varför accepterade du inte erbjudandet?
- Det skulle inte ha fungerat, svarar Jinnah.
Missnöje med huvudrollsinnehavare
Det var inte lätt att göra en film i Pakistan om en man som hyllas som den som gav en säker hemvist åt muslimerna på subkontinenten. Många pakistanier tyckte inte om att den amerikanske skådespelaren Christopher Lee skulle spela Jinnah själv. Lee har tidigare bland annat spelat Dracula.
Filmen kostade mer än 40 miljoner dollar att spela in, och den fick betydande bidrag från pakistanier som är bosatta i USA. Arbetet med filmen började under Nawaz Sharifs tid som premiärminister.
Men en kontrovers blossade snart upp om huruvida Jinnah skulle visas som en sekulär och liberal muslimsk ledare eller som en djupt religiös person. Resultatet blev en liberal och progressiv Jinnah, med en huvudsakligen sekulär vision av Pakistan.
Tills Zulfikar Ali Bhutto blev premiärminister på 1970-talet visades Jinnah upp som liberal och som en förespråkare för västerländsk demokrati. Men sedan den militäre diktatorn Zia ul Haq störtade Bhutto och hängde honom, blev Jinnah en djupt religiös människa i de officiella bilderna av honom.
Stödet drogs tillbaka
Sharifs regering drog tillbaka det ekonomiska stödet till filmen, men militärregimen som avsatte honom förra året har sett till att filmen har kunnat färdigställas.
Men alla är inte nöjda med filmen. En del hävdar att den förolämpar landsfadern Jinnah, genom att bara visa de negativa sidorna av hans liv.
Filmens producent, Akbar S Ahmad, säger att han ville ge en annan bild av en muslimsk ledare än den som är den gängse i väst, där personer som Saddam Hussein och Moammar Gadaffi präglar föreställningen om muslimska ledare.
- Jag ville diskutera det muslimska ledarskapets roll, och dess riktning i framtiden, säger Ahmad. Och han motsätter sig kritiken om att filmen skulle visa en allt för negativ bild av Jinnah.
- Jinnahs storhet förminskas inte bara för att hans fru rökte eller för att hans dotter gifte sig med en icke-muslim. Hans storhet är att han grundade Pakistan.
Nadeem Iqbal/IPS
Tillbaka till SYDASIEN/Monsun nr 3/00