P O Henricson

Svenska kopplingar till Rabindranath Tagore

Rabindranath Tagore var under sin levnad rastlöst verksam på olika områden; som författare, kompositör, koreograf, bildkonstnär, samhällsdebattör…. Den som börjar nysta i hans liv och verk hittar ständigt nya trådändar att följa.
Som att Tagore även verkat som möbelformgivare.

Formgav sina möbler

Det påpekades av den indiske kulturattachén i Sverige Mr Bain, under en Tagore-afton på Solidaritetshuset i Stockholm våren 1999. För att i praktiken omsätta sina pedagogiska idéer grundade Tagore ett universitet på den bengaliska landsbygden, Santiniketan..
Han var då – naturligtvis – i högsta grad inblandad i den arkitektoniska utformningen av byggnaderna, med influenser från Japan och Java. Men inte nog med det, även möbler till Santiniketan formgavs av Tagore. I en tid med stort intresse för design, månne detta kunde vara något för IKEA? Varför inte, efter framgångarna med de gustavianska möblerna, lansera en serie på temat Tagore; vilsoffan ”Bengal”, fåtölj ”Padma” och så vidare. Tipset överlämnas härmed med varm hand.

Inspiration från många håll

Tagores musikaliska skapande handlar främst om de omkring 3 000 sånger han skrev. Melodierna till de flesta går i olika traditionella indiska stilar. Men han hämtade också inspiration från annat håll, bland annat från skotska och irländska visor. En av hans mer kända sånger Phule, phule, dhole, dhole bygger på folkmelodin Ye Branks Bras. I svenska kyrkor sjungs psalmen Gud ditt folk är vandringsfolket (nummer 298 i nya psalmboken) med uppenbara likheter i melodin. Som kompositör till den står John Hughes, kantor i Wales, och det är väl inte osannolikt att han inspirerats av samma folkmelodi som Tagore.

Stenhammar och Rosenberg

Mig veterligt kan man inte spåra några nordiska influenser i Tagores musik. Men en svensk kompositör har skrivit musik med anknytning till Tagore. Det har den bangladeshiske läkaren, Tagore-kännaren och SYDASIEN-medarbetaren Shafiqul Islam, numera bosatt i Norge, uppmärksammat mig på. Det handlar om Wilhelm Stenhammars musik till skådespelet Chitra. Efter det att Tagore fick Nobelpriset 1913 översattes många av hans verk till svenska, och i början av 1920-talet sattes Chitra upp på Lorensbergsteatern i Göteborg.
Stenhammar var vid denna tid dirigent och konstnärlig ledare för Göteborgs symfoniorkester, och hans skrev 1921 mellanaktsmusik som framfördes till föreställningen. På 1960-talet sammanställde Hilding Rosenberg dessa stycken till en sammanhängande svit, som finns utgiven på cd. Kanske kan man ana en samstämmighet mellan Stenhammars romantiska musik och Chitras högstämda kärlekshistoria, men någon påverkan av indisk musik går knappast att höra.

Reklam för Läkerol

Till slut något som väl får räknas till avdelningen kuriositeter; att Tagore medverkat i reklam för den svenska halstabletten Läkerol. Uppgiften fanns i en artikel om reklamhistoria.
Det visade sig handla om en framgångsrik kampanj där Läkerol skänkte tabletter till nobelpristagare och andra prominenta svenskar och utlänningar. Så fick man mottagarna att ge omdömen, som sedan användes i reklamen.

Tagore fick en sändning Läkerol till Grand Hôtel (förmodligen vid det första Sverigebesöket 1921), men hade uppenbarligen ett pressat tidsschema, hans brev är skrivet efter återkomsten till Santiniketan, av sonen Rathindranath som åtföljde honom på resan.
Tagore skickar sitt tack och förklarar att Läkerol är ”mycket effektiv för att klara strupen”. Att ekonomin vid Tagores universitet var ett ständigt bekymmer kan anas i de avslutande raderna där sonen, som var Santiniketans läkare, skriver att man skulle uppskatta att få ytterligare en sändning Läkerolaskar ”till denna institutions pojkar”.

P O HENRICSON