Om tidningen


Bra länkar

Afghanistan

Yta: 637.397 kvadratkilometer.

Befolkning: Vid den enda folkräkning som ägt rum i Afghanistan 1978 beräknades befolkningen uppgå till 15,54 miljoner. Under det decennium som följde Sovjets invasion 1979 flydde uppskattningsvis tre miljoner afghaner till Pakistan, två miljoner till Iran och 150.000 till andra länder. Under kriget beräknas dessutom 1,3 miljoner människor ha dödats.

Administration: Landet är uppdelat i 31 provinser

Huvudstad: Kabul

Religioner: Muslimer 99 proc (varav ca 80 proc sunni- och resterande shiamuslimer).

Språk: Omkring 30 språk talas. Pashtu som talas av den pashtunska folkmajoriteten är tillsammans med dari (den afghanska dialekten av persiska) officiella språk. Uzbeker, turkmener och kirgiser i norr talar turkiska språk.

Nationalsång: Talibanregimen saknade nationalsång (musikutövning var förbjuden), men här kan du lyssna på 1978 års nationalhymn med text av Suleiman Laeq och musik av Ustad Salim Sarmad.

Nationsflaggan från perioden 1930–1973 (bild till vänster), återinfördes efter talibanregimens störtande den 2 januari 2002.

Historia: Afghanistan enades som nation av Ahmad Shah Abdali som härskade 1747-1772. Han etablerade en ärftlig kungadynasti. Under 1800-talet och början av 1900-talet utkämpade Afghanistan tre krig mot Storbrittanien och lyckades bevara sin självständighet.

1973 störtades den siste kungen, Zahir Shah (som styrt landet sedan 1933), i en oblodig kupp ledd av kungens kusin Mohammed Daoud som lät sig utnämnas till landets förste president.

I april 1978 genomfördes saur-revolutionen av det marxistiska PDPA-partiet, och Afghanistan förvandlades till en folkrepublik med sovjetisk förebild. Fraktionsstridigheter inom det styrande partiet (mellan Khalk- och Parcham-grupperingarna) samt folkliga uppror ledde till att Sovjetunionen invaderade i december 1979. Några år senare var drygt 100.000 sovjetiska soldater i landet kämpande mot mujahedinstyrkor.

Motståndsrörelsen gick segrande ur kriget och 1992 bildade en brokig allians av islamiska grupper regering i Kabul. Men inbördeskrig följde, och rivaliserande grupper ödelade totalt huvudstaden Kabul. En av Pakistan understödd pashtunsk talibanmilis erövrade dock Kabul hösten 1996, avrättade den siste marxistiske presidenten, Najibullah (som avsatts 1992), och tog därefter i rask takt kontroll över nästan hela landet. I början av 2001 kvarstod i oppositionens (nu kallad Nordliga Alliansen) kontroll endast provinsen Badakshan i nordöst samt Panjshirdalen, under kontroll av den förre försvarsministern och ryktbare krigsherren Ahmad Shah Massoud. Denne mördades dock av taliban-agenter i början av september 2001.

Talibanregimen, med sitt främsta säte i Kandahar i södra Afghanistan, utropade ensidigt landet till Islamiska Emiratet Afghanistan, men man erkändes aldrig av mer än tre länder i världen – Pakistan, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten. Regimens statsöverhuvud blev Mullah Mohammed Omar, som 1996 lät sig utropas till Amir-al-Mumineen, d v s kalif. Taliban-regimens flagga, se härintill.

Northern Alliance enters Kabul 13 November, 2001Den 7 oktober 2001 inledde USA och Storbrittanien ett bombkrig mot taliban-regimen i Afghanistan, detta sedan denna vägrat utleverera den exil-saudiske miljardären Usama bin Ladin, som anklagas för att ha legat bakom terrordåden i New York och Washington den 11 september. Läs analyser och kommentarer till kriget i svenska och internationella medier, på SASNETs webb-sida därom.

Den av minoritetsfolk (framför allt tajiker, uzbeker och hazaras) dominerade Nordliga alliansen, Shura-e Nezar, kunde, understödda av amerikanskt bombflyg i en snabb offensiv i början av november återerövra hela norra Afghanistan. Huvudstaden Kabul föll den 13 november, och president Burhanuddin Rabbani återvände dit, och därefter föll också taliban-regimens sista starka fästen i södra delen av landet. Mullah Omar flydde från sitt fäste i Kandahar i början av december.
En fredskonferens arrangerades i tyska Bonn, med deltagande av såväl den Nordliga alliansen som ett antal andra exil-baserade oppositionsgrupperingar, under FN:s överinseende. Målet var att bilda en ny övergångsregering i Afghanistan, med deltagande av alla etniska, politiska och religiösa grupper utom talibanerna. Konferensen ledde fram till en överenskommelse där den pashtunske ledaren Hamid Karzai (se bilden) utsågs till premiärminister. Karzai står exkungen Zahir Shah (störtad 1973, och nu levande i exil i Rom) nära och ansågs därför väl lämpad att leda landet i väntan på ett nationellt rådslag, Loya Jirga, med uppgift att besluta om Afghanistans framtida politiska struktur. Under våren utsågs 1 500 delegater från Afghanistans alla provinser, och den 11 juni öppnades rådsmötet i ett gigantiskt tält i Kabul.
Presidentval anordnades i oktober 2004, och parlamentsval ska äga rum 28 september 2005.

President: Hamid Karzai. Valdes formellt till landets statsöverhuvud av Loya Jirga-församlingen i Kabul den 13 juni 2002. Dessförinnan hade Karzai sedan den 22 december 2001 varit tillförordnad premiärminister i en interimsregering.
Den 9 oktober 2004 hölls presidentval i Afghanistan, och Karzai segrade. Tisdagen den 7 december installerades han i ämbetet som landets första folkvalda president.

Parlament: Utformningen av Afghanistans demokratiska system fastslogs i den konstitution som godkändes i januari 2004. Konstitutionen slår fast att Afghanistan ska vara en islamisk republik där män och kvinnor har lika rättigheter. Presidenten ges stor makt och parlamentet ska består av två kammare, ett överhus kallat Meshrano Jirga (The House of Elders), bestående av ett bestämt antal lokala dignitärer och experter utsedda av de 34 provinsförsamlingarna, distriktsråden samt av påresidenten. Överhuset ska ha en rådgivande roll, men likväl ha vetorätt.
Den lagstiftande församlingen, underhuset kallat Wolesi Jirga (House of the People), har 249 platser, och val ska hållas vart femte år. Minst 64 ledamöter (två från varje provins) ska vara kvinnor, och utses av presidenten. Denne utser också två representanter bland landets fysiskt handikappade och två representanter för kuchi-nomaderna.
Val till Wolesi Jirga hölls den 19 September 2005, då samtidigt val till provinsförsamlingarna ägde rum. Valresultatet ska tillkännagöras den 22 oktober 2005.

Andra viktiga politiker:

• Burhanuddin Rabbani (Jamiat-i-Islami-partiet). Tajik. President i den mujahedin-regering som tvingades fly huvudstaden i samband med talibanernas maktövertagande 1996, därefter statsöverhuvud för den exil-regim som formellt erkändes av FN. Avgick till förmån för Hamid Karzai efter fredsöverenskommelsen i Bonn.
• General Mohammed Fahim, tajik, Ahmad Shah Massouds efterträdare. Utrikesminister i övergångsregeringen.
• General Rashid Dostum, uzbek, ledare för Jombesh-e Melli Islami. Biträdande försvarsminister i nya övergångsregeringen.
• Ismail Khan, tajik, Jamiat-i-Islami, exguvernör för Herat
• Karim Khalili, hazara, ledare för det shiitiska Hezb-e-Wahdat
• Abdul Rassoul Sayyaf, pashtun, ledare för Ittehad-i Islami 

Några av SYDASIENs medarbetare som kan mycket om Afghanistan:

Vi säljer Afghanistan-paket, bestående av elva nummer av SYDASIEN, som innehållit särskilt intressant material om Afghanistan, för 300 kronor.
Gör din beställning nu.