Första delen: Barndomen
I
begynnelsen bestod min tillvaro av två vitt skilda miljöer.
Större delen av året radhuset på Neptunusgatan i Lund,
inflyttningsklart samma år som jag föddes (1953), i vad som
då var östra utkanten av stan. Bortom fanns bara åkrarna
mot Stora Råby kyrka, och den likaledes nyanlagda motorvägen
Malmö-Lund.
Vid
radhuset fanns en stor trädgård att leka i med kompisarna Tomas
Andersson och Erik Nordström i samma radhuslänga,
samt Carl-Erik Sjöquist och Tord Jönsson
på Vintergatan och Planetgatan.
Yngst i familjen, sju respektive sex år yngre än bröderna
Carl-Arne (Charlie) och Gösta levde
jag ett behagfullt liv, bröderna hann ta alla smällar som jag
sedan slapp undan.
Varje sommar lämnade vi Skåne och for de 30 milen till Bohuslän
och en helt annan värld.
Det paradisiska Svanesund där familjen tillbringade hela sommaren
tack vare att mamma Gerd var lärare och dessutom
hade sina rötter där (pappa Arne kom på
sin semester från Fastighetskontoret i Lund). Mostrar och morbröder
och alla kusinerna, ja även mormor som levde kvar till 1962.
 Morfar,
den på Orust ryktbare kyrkoherde Otto Ahlquist
i Tegneby, hade däremot gått bort långt innan jag föddes,
redan 1937, men minnena av honom och den epok han representerade, med
en stor familjs uppväxt på en lantlig prästgård
mitt i det schartauanska Bohuslän satte sin prägel på
hela släktens liv.
Bada, paddla kanot, åka båt, klättra
i berg och uppleva äventyr utan en tanke på Lund under nästan
tre månader varje sommar, var en oförglömlig del av barndomen.
  
|